Ett par omtumlande dagar..

I måndags var jag på jobbet då sambon ringde och sa att Maya skurit upp tassen när hon badade. Och dom var påväg till Strömsholm. Vi fick lämna henne där över natten kostnadfritt för att dom hade så många akuta fall och kort med personal under sommaren. Så dom skulle sy henne på natten eller nästkommande morgon. Såret var så pass djupt att det inte skulle läka av sig självt. Vi fick hämta hem henne på eftermiddagen på tisdagen. Vi hade lagom kommit hem då det droppade blod från mayas vulva. Blev såklart rädd och ringde till strömsholm. Kissade henne innan vi åkte och då såg jag att hon kissade rent blod, riktigt vinrött var det. Då sprang jag tll bilen med hunden i famnen och körde i 150km/h till djursjukhuset. Jag var chockad och hunden var medtagen. Vi fick komma in direkt. Dom tog blodprover, hon var svår att sticka, kom inget blod hon hade låg puls och dom hade stuckit henne 6ggr! Jag höll på att svimma, tur att bästa Emma Pihl min sambos syster var med och stöttade mig. Jag trodde hon var döende på bordet. Sen fick vi åka hem och Maya vara kvar. Nästa dag ringde dom inte förrän 19.30 och jag hade ringt 3 ggr på dagen för jag var orolig och ville veta om hon skulle vara kvar ytterligare en natt. Då sa dom att läget var detsamma som dagen innan. Kissade fortfarande blod och dom kunde inte se på proverna var det var. Utan att immunförsvaret gått på de röda blodkropparna så dem läckte ut i blodet. Och det var allvarligt. Frågade om hon kunde dö av det här, och dom sa att ja. Men hon kan även klara sig. Då bröt jag ihop. Hela min värld svartnade framför mig. Det var långa timmars väntan men tillslut blev det onsdag och dom ringde på eftermiddagen och berättade att Maya blivit bättre och var pigg, men dom ville behålla henne en natt till för att vara på den säkra sidan. Nu idag ringde dom och sa att allting såg bra ut och hon kan åka hem. Hon var så glad när vi hämtade henne, och gud vad hon pratade. Det var som att hon ville berätta allt hon varit med om! Vetrinären berättade att det troligen var en kraftig reaktion på den smärtstillande medicinen. Men vi ska hålla koll och komma på nya prover om 10 dagar. Maya var mycket omtyckt av personalen på djursjukhuset. Hon hade charmat alla. Hon hade varit så snäll och inte sagt ett ljud eller rört sig när dom tagit flertalet blodprov. Dom har även skickat blodprov till forskarna. Dom forskar tydligen på plötsliga sjukdomar på Tollare, så i den studien är vi mer än gärna med och bidrar till. Nu är vi hemma och njuter av lugnet. Hon har fått en finmiddag. Lite kokt torsk, ris, vom och grönsaker. Imorgon ska hon få märgben. Vi hoppas nu innerligt att Maya ska få bli helt återställd. Vi vet inte i nuläget om det är en bakomliggande sjukdom som orsakat detta eller om hon kan få en sån här reaktion igen. Men vi tar dagen som den kommer och hoppas vi snart får återgå till massa bus, lek och roliga tävlingar! Någonting är iallafall säkert. Jag älskar den här hunden mer än något annat! Just nu är vi så lyckliga. Finns inte ord som kan beskriva hur det känns! <3<3<3